onsdag 29 februari 2012

... fast man kommer till en punkt

...fast man kommer till en punkt när man bara gråter invärtes, när man söker tröst någonstans, när man blöder för alla barn som räds för att gå till sin skola...

Hur kan man med gott samvete låta detta ske?

Vi pratar jag och min man. Vi säger till varandra:

"Jaha, nu har vi kämpat oss fram till konkreta åtgärder från Skövde kommun så att våra barn inte längre kränks så svårt i sin skola". Med rättsliga medel, med de verktyg som samhället ställt till medborgarnas förfogande, har vi stretat och stretat, ett litet steg i taget...

Vi strider nu vidare, med Skolinspektionens hjälp, för att ett av barnen ska få stöd och hjälp, för att nu komma ikapp med sina studier, som ju totalförstördes till följd av allt våld, hot om våld, misshandel som drabbat honom på VASA-skolan.

Nej, vi ger oss inte. Å barnen vet det! De vet det så väl.

VI ÄR NÄMLIGEN VÄRLDENS BÄSTA FÖRÄLDRAR!

Jag bad om vägledning. Jag fick en syn, en underbar brytning av solens strålar i min älskade -22-gradiga fjällvärld där iskristallerna vibrerade i luften och därför bröt solens strålar till ett underbart skådespel för mina ögon.., det var Gudomligt! Jag ville se mer av det där ljuset. Jag studerade fotot närmare. Maximerade kontrasten, gick över till svart/vitt och, jaaaa.... Det blev intressant.



Ett ljusfenomen? Eller en syn? Välj själv! Jag valde, för jag har hela bilden, såg ju också originalljuset där och då. Så euforiskt vackert.
Jag valde.

Den här mannen känner jag. Den här mannen vet att ilska också tillhör människan.
Den här mannen uttryckte då människorna förvandlade templet till en marknadsplats:
"I huggormars avföda..."

Varje människa väljer själv sin livsväg, sin tro, sina gärningar, var och en är fri i tanken, fri att se det man vill se, vare sig det handlar om motivet som framträder på ett nytaget fotografi eller när det gäller att förhålla sig till hur människorna runtomkring en själv har det.

Människan gör helt enkelt sina egna livsval, men jag är säker på att någon gång, någonstans i en människas tidsrymd, kommer sanningen ikapp henne...
Jag gör mycket dumt, det gör alla människor, men en sak vet jag säkert:

Jag har gjort allt det jag kunnat för att öppna ögonen på människorna i vår kommun så att de ska se hur många barn lider i Skövde kommuns grundskolor, men jag orkar inte bära allt det själv...

Jag hade knappt kraften att orka striden för egna barn...

Jag ber dig min Gud, hjälp mig att hålla mina ögon öppna, att orka bara lite till... det finns barn som måste få hjälp...och jag vet att just denna onsdagskväll finns det föräldrar som gråter, såsom jag så ofta har gjort, de gråter i tysthet över att deras barn idag upplevt saker som gör att de är rädda för att gå till sin skola imorgon.

Hjälp barnen, Du Gud!
Kristus, jag ber för barnen, de barn som jag vet gråtiti sig till sömns ikväll av rädsla..., det var inte mina barn den här gången, men det gör ont i mig... jag vet vad dessa familjer nu går igenom.

Amen

Catwoman





 

4 kommentarer:

Anonym sa...

Hej!
Jo, man kommer till en punkt då man tror att man inte orkar mer.... Men det är ju våra barn, vårt kött och blod som vi kämpar för. Det är så enkelt egentligen; inget barn ska någonsin behöva ta emot slag från andra barn i skolan! Så säger det sunda förnuftet och så säger lagen. OCH SÅ SÄGER VI MAMMOR!
Finner det skrämmande att skolledningen i vår kommun anser sig stå över skollagen!! Mycket obehagligt att ha en skolledning som inte ser till våra barn utan till sig själva.

Ska vi starta en förening? :-) "SKÖVDEFÖRÄLDRAR MOT MOBBNING"
Vi skulle garanterat bli många på nolltid och vilken styrka vi skulle ha tillsammans!
/Me

Real Catwoman sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Real Catwoman sa...

Hej! Du har helt rätt. Vi är ett antal föräldrar som planerat att träffas, tidpunkt blev förskjuten till följd av influensa ( vi skulle ha träffats imorgon) å vi har börjat tänka precis som du. Jag vet ju inte vem du är, Me, men har du ork och kraft att dra i några trådar? Vi är så slutkörda flera föräldrar å har slitit så ont mot Skövde kommun så vi har alla lite problem med orken just nu. Hur har du det? Har du lite energi? Vi kunde börja med en informell träff och bara prata, sedan komma lite vidare med enkla stadgar för att dra igång just en förening. Jag har många tankar men lite energi å behöver all kraft jag kan få från andra likatänkande. Man måste hjälpa familjer i kampen MOT Skövde kommuns ledning när barnen får problem i skolan. Förutom att man blir förtvivlad å sina barns räkning så blir man ju också kraftfullt motarbetad och golvad av tjänstemännen å det tar ju all kraft från oss föräldrar. Ja, många tänker precis som du. Utveckla gärna ditt tänk om du har idéer. Kram å tack! Ja, vi måste göra något!

Anonym sa...

Ja, vi måste göra något! Tillsammans kanske vi kan hitta kraften?!Har varit nere o vänt på botten, tömd på energi. Någonstans hittar man styrkan igen, mammastyrkan, men att som förälder bli ifrågasatt o anklagad när man samtidigt har ett barn hemma som tynar bort... det bryter ner en dag för dag. Mitt barn blir slaget - och jag blir ifrågasatt!!Det är tydligen skolledningens strategi; gå till attack på föräldrarna!
Jag har massor med tankar o funderingar, har man snurrat några varv i "mobbningsträsket" har man ju hunnit skaffa sig lite erfarenhet och kunskap. Tanken på att kunna hjälpa andra värmer, eller hur!
/Me