lördag 31 maj 2014

Jag förstörde min mans övning på 10 minuter - I destroyed an exercise that my husband brought home, and it took me only 10 minutes...

Hej allihopa!

Jag fortsätter njuta av våren.

Hästar, solveranda, prunkande grönska...

Min man har varit på politisk kongress.

Han hade med sig en massa intressanta frågor om vad man kan välja/inte kan välja gällande sin egen identitet.

Härligt att sitta ner med familjen och diskutera sådana intressanta frågor en lördagskväll.

Min man sa att jag på 10 minuter lyckades förstöra en övning som normalt sett tar 4 timmar att genomföra.

Hmmm...

Jag sa ju bara att jag inte känner mig som en svensk och att jag nog egentligen inte är särskilt välkommen här därför att jag:

  • har en konkret Gudstro och
  • gärna visar känslor och
  • inte bryr mig om titlar och
  • inte har någon som helst respekt för maktpositioner och 
  • tycker att moralfrågor är viktigare än social status och
  • inte har något behov av att tycka lika som alla andra och
  • tycker att det är VIKTIGT att stå upp för egna åsikter och
  • hellre har några få goda vänner än en hel hög med "kompisar" och...
Jag kan fortsätta hur länge som helst...
Nej, det finns ingen "etnicitet" tycker jag. Det finns bara en massa, av människan, konstruerade regler och de ser lite olika ut i olika delar av världen, men hur blev det så, då?



   





Little introvert Tweed, how I love you! What are you thinking about, friend? You are a horse and I don't think you are a bit worried about what "kinda" horse you are..., a horse is a horse..., that´s it.   

Jag avslutar med en gospelsång, igen.
Godnatt,
Real Catwoman


  www.youtube.com/embed/EvApkRK3uYA


fredag 30 maj 2014

Snacka om sex - attraktion/Talk about sex and attraction


Godmorgon!
Näe, man får ju inte snacka om lust och attraktion när man är kvinna. Har vi kommit någonstans, egentligen?

Jag funderar igen på det där med makt och pengar, det har ju liksom aldrig tilltalat mig särskilt mycket...

Det är ganska enkelt för mig. Pengar behöver man för att kunna äta, klä sig och ha tak över huvudet och visst är det trevligt om det blir lite över för att ibland unna sig något extra, en resa, en lyxig måltid, en snygg tröja, så ja, jag konsumerar, visst gör jag det.

Mina hästar är ju något fantastiskt i tillvaron och, ja, utan pengar vore det ju inte möjligt för oss att ha dem. 

De står för andra värden än makt och fina salonger.

Människor som inte håller på med hästar skulle nog baxna om de förstod vad det kostar att driva runt dem samtidigt som man ju dessutom får slita hårt och jobba fysiskt..., nej man får inte räkna en passion i kronor, ören och ideell arbetstid för då skulle man bli bekymrad över alla förlorade slantar genom årens lopp... 

Näe, jag är ju ingen "uniforms-fantast". Jag går helt enkelt inte igång på vare sig feta bankkonton, på en kostym med en åtstramad slips eller ett antal utmärkelser och liknande. Föga tilltalar mig heller en maktposition eller en titel.

Nej, det är de där små sakerna som gör hela grejen; en blick, en liten sena som spelar på en musklad underarm, doften av skog, ett mästerligt hantverk, individer med vilka jag interagerar och människor som får mig att känna mig betydelsefull för den jag är, däri ligger min hemlighet till lust oavsett om vi talar om generell livslust eller om ren och skär erotisk lust.

Man behöver ju givetvis inte göra någonting alls av erotisk lust, tanken är härligt fri, bara. 

För ärligt talat, män, ni tror väl inte på fullt allvar att det bara är ni som "tänker sex" om ni t ex ser en attraktiv kvinna ute på stan???

(Jag är själv heterosexuell och använder mig av termer utifrån det.)

Glöm det! Era fruar/flickvänner tittar precis lika mycket på snygga män och går igång betydlig fler gånger än vad ni ens kan/vill ana.  

Äh, jag gillar att reta er män, lite..., med nakna sanningar... 


Jag har faktiskt frågat min hovslagare om jag fick skriva om honom och det fick jag. Han är ju liksom speciell på många sätt, men nej, jag skulle inte vilja vara gift med honom, förstås...

Han jobbar på tok för mycket - förvisso till alla oss hästägares stora glädje i Skaraborgsbygden. 

Men det här är liksom "min typ av män".

Min älskade make, på väg till jobbet med en skrynklig stationströja, lite sömndrucken..., allvarligt talat , hur ser han ut, egentligen?



Men jag tycker att han är skitsnygg, precis så där, lite rufsig å tufsig...

Å så hovslagaren, han som skott våra hästar i mer än 20 års tid.

Det blir många samtalstimmar genom årens lopp, det.

Få se, var sjunde vecka ungefär, ca två-tre timmar varje gång, beroende på hur många hästar jag haft, i 21 år.

Hmmm...

52 veckor/7 = 7,5 gånger/år

7,5 x 21 x 2,5= 394 timmar = nästan 10 hela arbetsveckor...

Jo, vi har ju hunnit prata en hel del han och jag..., om det mesta...

Han är liksom mäktig han också.

Hur har han orkat med detta tunga jobb i alla år?

Hästar som är otåliga, unghästar som inte vill stå stilla, för att inte tala om oss hästägare som frågar om allt och inget om våra hästars hovar och berättar historier om våra älskade djur, kalla, mörka och dragiga stall (han brukar i alla fall få kaffe av mig och mitt stall är ljust och luftigt och det har min man och svärfar byggt till mig) ... 

Jo, jag tycker om att se "min hovslagare" jobba och det skulle aldrig falla mig in att lämna honom ensam i stallet.

Det ska i alla fall inte vara någon av mina hästar som ska skada den här mannen! Näe, han behöver mig INTE, INTE ALLS, han klarar sig utmärkt utan mig, men jag står inte ut med tanken på att han skulle bli nersparkad i mitt stall och att jag inte vore där och kunde hjälpa honom om olyckan vore framme. 

Med hästar kan vad som helst hända, oavsett hur skickliga vi människor än må vara och oavsett hur länge vi hållit på.    

Jag kan stå och titta länge, länge på hantverket och förundras över styrkan, kraften, snabbheten, exaktheten, känslan för djuren och så mitt uppe i allt det så är han så social, pratar och skrattar när han skämtar med mig. 

Det där är ju en "liten goding", helt enkelt, min/vår hovslagare.

Han är ett alldeles särskilt glädjeämne i min tillvaro.

Men näe, ni behöver inte vara rädda, jag lovar att jag inte ska antasta honom.

Ha ha...

Real Catwoman
  

torsdag 29 maj 2014

Flockdjuret häst och flockdjuret människa har så många likheter - fascinerande

God morgon!

Idag vaknar jag tidigt.
Axelskadan värker. Elände. Jag har ju inget tålamod, jag vill bli bra nu.
Måtte jag dö knall och fall en dag. Jag tycker annars synd om eventuell sjukvårdspersonal som ska behöva ta hand om mig, en gnällig, otålig "kärring" som inte vill vara stilla...

Jag fortsätter att avnjuta maj.
Vilken sommar!

Idag kommer hovslagaren och slår på en tappsko på Reborn Spirit.

Jag ska strax gå ut och släppa in hästarna i stallet.

Tänk att de kunde sommarbeta så tidigt i vår.

Vår traktor har gått sönder så lille Magnum har fått tjänstgöra som harv. 

Han verkade tycka att det var helt okej. Bra arbete också för hans bak-kärra (alltså bakben och rumpa).

Jag undrar jag hur det blir med lille Magnum. Han behöver en medryttare. Det kommer nog en tjej hit på lördag och ska prova lite. Magnum är också alldeles för bra för att inte ridas och nyttjas fullt ut. Hästarna mår inte riktigt bra om de inte får arbeta.

De gillar det, helt enkelt, att jobba.
Vi människor mår ju inte heller bra om vi går sysslolösa.

Lukas å Magnum har en bra relation, men Magnum är van att arbetas lite hårdare så han har blivit lite småbusig.

Jag fattar prcis hur det är, man får energiöverskott.

Så nu hoppas jag på att det ska funka med den nya tjejen..., vi får se.

Men njut gärna av några underbara bilder med mig.

Som sagt, Tweed han har verkligen anpassat sig till oss.

Det tar faktiskt ungefär ett år för en häst att helt anpassa sig till nya miljöer.

Det finns så många likheter på flockdjuret häst och flockdjuret människa, så det är helt enkelt fascinerande.

Real Catwoman

 

 


  
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

tisdag 27 maj 2014

Testat av den svenska sjukvården - fungerar finfint!


Goddag!

Jag är hemma från jobbet.

Inom loppet av några veckor har jag ramlat av mina hästar 2 gånger, vilket resulterat i dels en hjärnskakning och dels en axelskada där delar av muskelfästet sannolikt slitits av.

Äh, lika bra att koncentrera allting när man ändå är på G.

Jag har, peppar, peppar, inte behövt uppsöka sjukvård under alla år jag hållit på med hästsport, men det tar jag tydligen igen nu.

Nåväl, den svenska sjukvården tycks fungera bra i alla fall.

Vårdcentralen, akuten, ortopeden, röntgen, KAVA (Kirurgisk akutvårdsavdelning), sjukgymnastik...
Joorå, nu har jag testat av en hel del å allt fungerar ju finfint.

Låtom oss nu alla hoppas på att det dröjer innan jag behöver nyttja svensk sjukvård igen.

Å om jag ändå skulle sjukskrivas så var det ju inte fel att det hände i en tidsperiod då vädret är så fantastiskt...

Vilken underbar maj vi har här i södra Sverige. nu får jag njuta av att titta på djur och natur tills jag får rida igen. Å vad jag längtar efter att åter få spränga fram i galopp på skogsvägarna.



Vackrare än så här blir det knappast inte!
 


Joorå, Ullis å Tweed har grejat sin första 90-bana och också startat i 1,00 m med bara ett nedslag i grunden. Tweed har smält in finfint hos oss och har snart varit här i ett år! 

 

...å visst unnar jag mig av livets goda. Egenhändigt gjord fisksoppa ute på solaltanen.

 


Å även om jag inte kan rida på ett tag så kan jag ju titta på och njuta av alla våra hästgrabbar!

Kram på er

Real Catwoman